Jakten på bildmatchen MFF-Atlético Madrid rullar vidare. Det tunga gardet kallas in: Bertil Elmstedt!

Eleganten Bertil Elmstedt är lika elegant i dag som när han glänste i MFF-tröjan.
-Visst är det jag, säger han och pekar på bilden från Europacupmatchen i Madrid den 12 oktober 1966.
Krister Kristensson fick efter tio minuter en ruggig kapning över ena skenbenet. Forwarden Bertil Elmstedt fick flytta ner och ta över centerhalvpositionen. Krister fick linka ytter resten av matchen. På den tiden tilläts inga byten.
-Jag minns inte mycket av matchen. Däremot glömmer jag aldrig fotbollsplanen som var enormt stor, lika bred som den var lång, fortsätter Bertil Elmstedt.
Estadio Vicente Calderón, som Atlético Madrids hemmaplan heter.
I dag har säkert arenan byggts om, moderniserats och kanske t o m blivit ännu större. I dag är publikkapaciteten 54 851. Över 40 000 såg matchen 1966. MFF förlorade med 3-1 och var utslagna. Sedan dess har många stjärnor lirat här. Inte minst min favorit, Fernando Torres.
Bertil Elmstedt värvades från skolfotbollen i Malmö till MFF som 12-åring av Andreas Nilsson som fyllde 100 år för en tid sedan.
Han spelade 350 matcher för klubben, gjorde 6 A-landskamper och lika många B-landskamper.
Bertil var en lysande fotbollspelare. Jag och min lekkamrat Leif, vi har abonnerade platser än i denna dag på Stadion, älskade när Bertil kom ångande med ”gåset” (skånska för bröstet) utspänt och med en ljuvlig blick för liret, sådant ser man inte i dag. Trist, men sant.
För att lösa mysteriet med matchbilderna som jag bröt ut från de spanska tidningsartiklar jag fått av vännen Luis i Madrid, kom alltså Bertil Elmstedt med fru Anita hem till mig.
Vi vände och fred, grunnade och jämförde med Tommy Wahlstens förslag. En rolig poäng är när Bertils hustru Anita plötsligt tjoar till och pekar på ett brunbränt ben som sticker fram på bild 3. Benet syns tydligt längst till vänster i bildkanten.
-Krister Kristenssons ben!
Vi stirrar fånigt på Anita och så kollar vi in den kraftiga påken närmare. Jo, Bertil och jag är eniga. Det är Krister Kristenssons ben som sticker fram. Kristers kraftpaket går inte att ta miste på.
Ja, så där höll vi på, men roligt hade vi.
Tänk vad vännen Luis i Madrid ställde till med.
Fortsätt med det, Luis.