Uppladdning inför 2011

Boktips till allla nördar!

Vår svenska fotboll har slutat rulla. In rullar vintern. SVT drar i gång Vinterstudion. De långa tunga månaderna måste piggas upp.
Jag har samlat sportböcker under hela mitt långa omåttligt spännande liv. Låt oss gräva i bokhyllan och se vad vi hittar. Kalla det gärna boktips till alla sköna nördar som fortsätter smacka åt SM-guldet.
Självklart börjar vi med skidor. Och skridsko. Vinter.
Det må finnas aldrig så många Hellner eller Northug. Ingen närmar sig mina Gudar. Mora-Nisse (9 Vasaloppsvinster) och Sixten Jernberg (huset fullt med OS-medaljer). Två jävligt sura dalkarlar. Mora-Nisse fyllde 93 år i somras. Förra vintern skottade han gårdsplanen ren från all snö! Stål. I boken berättar han också om hur den förvandlingen gick till. Kallas också för järnvilja.
Sixten, 81 år, fräser än i denna dag, över att folk kommer ihåg hans bragder. Toppen var när han 1956 i OS i Cortina nobbade Sophia Loren.
-Jag vill inte ha några fruntimmer på rummet, röt han.
I boken kan man också läsa om hur det gick till, när Sixten i ungdomen sopade dansbanan hemma i Lima ren från bonddrängar. Det slutade med att han stod inför tinget i Malung.
Ja, så har vi då helyllepojken, Sigge Ericsson, som körde hem OS-guldet på 10 000 meter i Cortina 1956 i full snöstorm. Naturisen förvandlades till mjukost. I dag är curling större än skridsko.
Sicket öde.
Här har vi tre andra starka personligheter. Den f d världsmästaren i tungviktsboxning, Jack Johnson, har skrivit sina memoarer som faktiskt är stor läsning. Han lär visst ha skrivit dom själv, fan vet, men bra är det.
Calle Sven härjade på marknadsplatserna för 120 år sedan. Han blev berömd efter att ha brottats med en livs levande björn (!). Nej, det gick inget vidare, om sanningen ska fram, men kul läsning.
Edwin Ahlqvists memoarer är en pärla som måste läsas. Ingos boxarpromotor, mannen bakom klassikerna Rekordmagasinet, All-Sport m m, ger dig många ljuvliga stunder. Det bör räcka till vinterträningen börjar ute vid Stadion i Malmö.
Tre klassiska böcker om tre klassiska svenska fotbollsspelare.Egentligen räcker det att titta på bilderna av böckerna. Nej, det är inga mästerverk.
Böckerna har skrivits av spökskrivare, sportjournalister, som mer eller mindre, slängt samman texten i hastigt mod. Det är synd på så rara pärlor. Dessa makalösa lirare är värda ett bättre öde. Nu hör det till saken, att allmänbildningen kräver att man SKA ha läst böckerna.
Fler böcker får jag inte plats med i dag.
Saknar du böcker om MFF?
Jag har samtliga, men jag utgår ifrån att dessa känner alla till. Förutom den som kommer här.
GULDET, mina vänner, GULDET...

GULDBOLLEN ZLATAN!

Zlatan tar hem Guldbollen-jag smekte den

Kommer Zlatan att få sin femte(!) Guldboll i kväll? Ja, vem ska annars få den?
Det finns ingen annan kandidat, möjligen Daniel Andersson för lång och trogen tjänst. Det hade natruligtvis i så fall varit fantastiskt.
Pappa Roy fick Guldbollen 1977.
Storebror Patrik hela två gånger, 1995 och 2001.
Om Daniel skulle få den, blir Andersson FAMILJEN GULDBOLL! Smaka på den.
Det närmaste jag själv kommit Guldbollen var hemma hos MFF-backen Erik Nilsson (1916-1995) i Höllviken. Den stod på paradplats i bokhyllan. Erik var MYCKET stolt över sin Guldboll som han fick 1950.
Han tog varsamt ner den och överlämnade den till mig. Jag stod där som ett fån och smekte ömt en av de tidigaste Guldbollar som delats ut. Det var mycket kärleksfull. Vi sa nästan Amen när Erik ställde tillbaka den i hyllan.
I kväll får Zlatan famnen full med Guldbollar.
Tyvärr för familjen Andersson.


ÅRSKORTEN!!!
Jag skicka ett magsurt mail till MFF:s VD, Pelle Svensson, i dag:
Årskorten (2011) verkar vara en röra i år. Vi har haft sex årskort, sedan endast de närmast sörjande gick och såg MFF (2100 åskådare mot Djurgården 1991). Det har alltid varit världens enklaste sak att förnya och betala in pengarna. I år får man tydligen gå en kurs. Vem har bestämt att man ska kladda till det så här? Jag har inte ens fått någon uppgift om hur mycket ett årskort för säsongen 2011 kostar.
Och då ska man betala in eller ska man inte den 16 november, alltså i morgon. När jag då kollar mff.se där man ska logga in, samt ev betala, så går inte det pga underhållsarbete. För övrigt verkar hemsidan innehålla buggar som är stökiga.
Varför ska det göras så komplicerat?
Nu vet jag varken ut eller in och vi riskerar bli blåsta, så får det verkligen inte gå till.
hälsningar
Calle Rockbäck

Nedtrappning: Det fick ni inte se hos Skavlan-Hurricane i ringen

Vi mjuklandar med en knockout.
Gäst hos Skavlan i SVT var en riktigt stark personlighet; Rubin "Hurricane" Carter med 40 tuffa proffsmatcher i boxning.
Hos Skavlan berättade han om sina 22 år i fängelset efter att felaktigt dömts för mord. Vad Skavland aldrig visade var BOXAREN "Hurricane" Carter som tillhörde världstoppen i sin klass.
Nu råder jag bot på det. Här får vi se en fight mellan Emile Griffith och "Hurricane" från 1963 i Pittsburgh.

Carl med Skånes hetaste fotbollssouvenir: En bit av målnätet från MFF:s GULDMATCH!

Lommabon Carl, 21 år, står i min Täppa och viftar med några snörstumpar. I famnen håller han MFF:s officiella maskot i början av 1990-talet, Todde.
Både Todde och jag är förvånade, för det är inte vilka snörstumpar som helst Carl håller i handen. Nej, det är en bit av målnätet till ett av målen på Swedbank Stadion.
-Jag gjorde som många andra. Klippte av en bit och tog med mig hem, berättar MFF-supportern.

Carl stod på supporterläktaren (vid pilen). När slutsignalen ljöd mellan MFF-Mjällby var guldet klart. Glädjen monumental. Tusentals supportrar invaderade planen från alla håll och kanter.
-Vakterna och poliserna gjorde väldigt lama försök att stoppa oss. Det var i stället skratt och glädje, berättar Carl. Och fortsätter:
-När jag kommer ner till målet stod folk och försökte fila av bitar av målnätet. Då hittade vi en sax som låg där. Det verkade som saxen var speciellt utlagd för att vi skulle kunna klippa av en bit som souvenir. Jag fick min bit av nätet, där MFF smällde in sina båda mål mot Mjällby. Härligt.
Till Sydsvenskan säger Fritid Malmös Bo Raneheim:
-Nätet är borta från båda målen, men lite souvenirer ville väl folk ha, och dem byter vi ändå inför varje säsong.
Vad ska då Carl göra med sina heta snörstumpar:
-Pappa tycker jag ska rama in dom, så blir det nog, fortsätter han.
Även tre av de fyra hörnstolparna försvann. Den kuppen var Carl inte inblandad i.
-Nej, det räcker mer än väl med en bit av målnätet, säger han och ler.
Carl har själv valt att träda fram.
Det tackar jag Carl för.
SM-GULD, SM-GULD...

Det var som fan. Jag tar en roddbåt till Kina...

Mer om GULDET HÄR!

Klockan tickar. Nedräkningen kan börja.

Hur det slutar?
Se HÄR!

Så här ser Agon Mehmetis kanonskott ut!

Det var alltså Sydsvenskans pressfotograf, Hussein Al-Alawi, som Agon Mehmeti ryckte kameran ifrån när han bredsidat in 2-0 mot Brommapojkarna. Bilden blev faktiskt lyckat med tanke på att Agon är en gräslig fotoamatör. Man ser klart och tydligt en lycklig Dardan Rexhepi på bilden. Tacka tusan för det. Det var han som slog smörpassningen till Mehmeti. Jag tror mig också skymta idégubben till målgesten, Wilton Figueiredo, i bildkanten.
Sydsvenskan berättar hela storyn i dagens tidning. Den kan du läsa om HÄR!

Den unika målgesten: Kanonbild av mästerskytten!

Vi har genom åren sett många varianter på alla upptänkliga målgester. Frågan är om inte Agon Mehmeti är en av de vassaste genom tiderna.
Han får en smörpassning från en annan ungdom, Dardan Rexhepi, 18 år, och sätter säkert 2-0 med en bredsida i matchen Brommapojkarna-MFF.
Efter målet rusar Mehmeti ut till pressfotograferna som sitter vid kortlinjen och sliter till sig en av deras kameror. Glädjestrålande knäpper han sina lagkamrater som kommer rusande mot honom för att fira det viktiga målet.
Något liknande har jag aldrig sett på en fotbollsplan. Nu infinner sig två frågor:
dels hur fotografen tog det som blev utan kamera och missade bilden på Mehmeti med kameran i högsta hugg.
dels hur lycklig fotografen blir som nu sitter på leken. Han blir nämligen ensam om bilden som Mehmeti knäppte. Om han nu verkligen lyckades knäppa en bild?
Vi får se i morgondagens tidningar hur det slutade.
Matchen vann MFF komfortabelt med 4-0. Nu blir det en verklig stormatch på Swedbank Stadion på söndag mot Mjällby. Vinner MFF är man Svenska Mästare.
Jag hoppas på att få se Agon Mehmeti som kanonfotograf även då.

Tid för nervpiller

Korkat agerat av ledningen i MFF

Det tog mig verkligen emot att trixa till vinjettbilden. Sanningen är den, att om MFF tar hem guldet eller inte, kan klubben rent ekonomiskt göra en Titanic. Och sjunka.
MFF har två ödesmatcher kvar innan man, förhoppningsvis, kan höja Lennart Johanssons-pokal på Swedbank Stadion den 7 november. Spelartruppen och klubbens organisation borde få lugn och ro.
Då ser jag till min förvåning VD:n Pelle Svensson poppar upp i den ena tidningen efter den andra och pratar om MFF:s usla ekonomi.
Jag har skrivit om klubbens kommande krisekonomi flera gånger, redan våren 2009.
I slutet av 2009 flaggade Pelle Svensson för framtida likviditetsproblem. Jag skrev om det. Ingen annan tog upp det.
Nu står vi där. Pelle Svensson skyller på finanskrisen. Det är skitsnack. Sanningen är den att eventsidan, vars uppgift är att få fart på Swedbank Stadion minus fotbollsdelen, mer eller mindre, har havererat.
Maken till felplanering har världen sällan skådat. Ta bara den över måttan trista restaurangen 1910. Där har inte ens vi med årskort tillträde. Urlöjligt. Feltänk.
Nu har hela evenprojektet blivit en kvarnsten som är amatörmässigt skött. Omorganisation krävs.
Men framförallt. Vänta med att gå ut och prata om klubbens ekonomi tills allsvenskan är slutspelad.
Hur tänker ni, egentligen?
Jag borde skrivit om den viktiga matchen mot Brommapojkarna. Nu har Pelle Svensson sett till så alla sportjournalister fått blodvittring.
Skyll er själva.
Korkat är ordet.

Häcken-MFF 0-4: Tu la tu, la tu, la wa-se så glad jag blev!

MONSTERMATCH mot Häcken

Tyvärr återstår det inget annat. Efter att HIF klätt av Åtvidaberg hemma med enkla 3-0, måste dessvärre MFF göra en MONSTERMATCH borta mot Häcken på Rambergsvallen nu på onsdag. De tre poängs försprång som HIF drygat ut med, ska bara ätas upp. Målskörden hyfsas till. PSV Eindhoven slaktade Feyenoord i helgen med 10-0. Låter något det.
Oavgjort är förbjudet. Förlust ger tio år på Sing-Sing. Det är bara vinst som gäller.
Jag vill se ett monster på mittfältet. Med det menar jag en sammansmältning av Pekalski/Figueiredo.
När storebror Wilton Figueiredo varit avstängd har Ivo Pekalski saknat rutinen.
När lillebror Ivo Pekalski varit skadad har Figueiredo saknat ungdomen.
I ensamheten har de påmind om en tandlös tiger.
När de spelat tillsammans har de förvandlats till ett MONSTER som krossat allt i deras väg. De två har nästan smält samman till en Thern/Schwarz.
Det är då MFF vunnit sina tunga segrar, med Larsson/Mehmeti/Rexhepi som en hungrig jagande vargflock.
Däremot kan jag bli yr i mössan av allt spekulerande om att Pekalski kommer att spela mot Häcken. Heller inte spela. Pekalski tränar. Skadan under kontroll. Ett steg framåt. Två steg bakåt. Joggar lätt. Var på träningen i dag. Kändes skapligt. Osv.
Givetvis kommer han att spela. Roland Nilsson mörkar för att inte ge Häcken någon fördel. Ivo Pekalski måste helt enkelt spela. Utan Pekalskis ungdom letar Figueiredo efter den tid som flytt. Han saknar sin lillebror.
Och förvandlas till en vanlig halva. Dussinvara i allsvenskan.
Det har inte MFF råd med på onsdag.
MONSTERMATCH var ordet.
Sing, sing sing...

På söndag håller vi på Åtvidabergs FF!

Här är domartabben som kan avgöra guldstriden

I första halvlek får MFF en hörna. Wilton Figueiredo lunkar ut och slår en hård boll ut efter marken som hamnar någon meter utanför Kalmars straffområde. Där klipper Yago Fernández till direkt. Han får en bra träff.
Ett par meter in i straffområdet står Kalmars Daniel Mendes. Han motar skottet med händerna och spelar dö som han fått bollen i magen. TV-bilderna visar på en solklar straff.
Domaren Markus Strömbergsson från Gävle har ingen lyckad dag.
Han blåser inte.
Linjemannanen är blind.
Han vinkar inte.
1-0 i detta läget till MFF och matchen hade garanterat fått en annan utgång. Nu gör samma Mendes 1-0 till Kalmar FF i andra halvlek, på en vacker lopp över målvakten Johan Dahlin som står alldeles för långt ut. Livet går i moll, både för publiken och MFF. Första förlusten hemma i år.
Gråt och nervtabletter.
-Det är den här typen av domartavlor som kan avgöra guldstriden, säger Rit-Ola och grabbarna i Fotbollskväll.
Trist nog har jag sett alldeles för många sådana här domartavlor genom åren i allsvenskan.
Nu slår vi Häcken på Rambergsvallen den 27 oktober.
Då lär MFF slippa domare Markus Strömbergsson.
Problemet är att det finns fler dåliga domare i allsvenskan. För inte tala om linjemännen.
Hjälp!

Sydsvenskan HÄR!

På måndag måste man täppa till truten på Henrik Rydström

I lördagens sportbilaga kan vi konstatera, att den munhuggande slitvargen, Henrik Rydström i Kalmar FF, synar sin egen bluff. Det han skrev om MFF inför årets säsong, visade sig vara helt fel.
Om jag fattat saker och ting rätt, så trivs Henrik på Swedbank Stadion. Det är givetvis den intima atmosfären som blir till ett livgivande gift. Därför är jag så rädd för att Henrik Rydström kan ha ork och kraft och välta omkull årets segermaskin, MFF.
Kalmariten är nämligen också en av mina favoriter på planen. Alla lag behöver en Rydström som irriterar, munhuggs och ensam kan förvandlas till en hel vargflock.
Jag ser en hel del Claes Cronqvist (Djurgården och Landskrona) i Rydström. CC retade på 70-talet gallfeber på Krister Kristensson. Nu är inte Rydström på långa vägar så ful som CC var. Alltid något. Fast käften är lika stor. Om inte större.

För att stilla mina franska nerver får jag backa tillbaka till 1950. Passa på och njut av tabellen här ovanför.
MFF i topp.
Kalmar FF i botten.
Smaskens.
1950 mötte MFF Kalmar FF hemma och vann med 5-1. Därmed hade MFF vunnit 23 seriematcher i följd.
På måndag kan MFF om man slår Kalmar notera sin tolfte hemmaseger i svit. Ja, om det då inte vore för Henrik Rydström.
Räkna med att han kommer att göra allt för att få ungtupparna i MFF att tappa fattningen.
Tyvärr har inte MFF någon Krister Kristensson i dag. För han hade med en stenhård glidtackling skickat ut Henrik Rydström i omklädningsrummet.
Här nedanför ser ni MFF:s lag hösten 1950.
Mumma.

Kraschen i Holland

Trelleborgs FF-MFF 0-3

Mardrömmen på söndag. ( ni vet vad jag menar)

2-1 mot Änglarna.Gött!

Sydsvenskan om matchen HÄR!

Kom i tid. Publikrush till matchen mot IFK Göteborg

Den fina bilden har jag hämtat från MFF:s hemsida. En sak är då säker. Det blir samma publiktryck i dag som i Skånederbyt mot HIF. Det är bara en sak som gäller:
KOM I TID!
Matchstart kl 16.30.
Jag är där.
Givetvis.
Fattas bara annat.
Endast 40-graders feber kan stoppa mig. Om ens det.
Jag har 39,5 graders match hetta...
MFF:s hemsida om dagens publiktryck. Och mot Kalmar FF. Och mot Mjällby AIS. Hemma. Klicka HÄR!

Vi laddar upp med 15-1. Och rekordjubel i Milano över Zlatans MÅL!

På bilden ser vi det vackra Trollenäs slott. Här finns anor som sträcker sig rakt ner i medeltiden.
Även fotbollen hör tydligen hemma där, alltså i medeltiden.
I helgen förlorade nämligen Trollenäs IF mot Uppåkra i div 5 mellersta med hela 15-1. Jo, ni läste rätt. Denna traditionstyngda ort, historiskt sett, åkte rakt ner i slottets kyrka från medeltiden med storstryk: förlust hemma med 1-15.
Trollenäs IF ligger mycket riktigt sist i tabellen. På 21 matcher har man släppt in 94 mål. Även det duktigt jobbat fast åt andra hållet.
Hur kunde man då åka dit med 15-1 mot föga märkvärdiga Uppåkra?
Jag läser i Sydsvenskan att två spelare i laget råkade i luven på varandra och så fick båda rött kort. I andra halvlek när man låg under med 4-1 fick ytterligare en spelare i Trollenäs rött kört.
Sedan kom raset.
Jens Petersson i Uppåkra gjorde elva (!) assist, något av rekord.
Även klubbens hemsida har slocknat. Trollenäs IF är på dekis.
Jag tar med mig 15-1 till dagens match mot IFK Göteborg.
Det känns gött som man säger i Göteborg.
Heja "Di Blåe"!

På tal om mål. Zlatan nätade i går för Milan mot Genoa. Rekordreaktionen hittar du HÄR!

Inga fler DIPPAR som blir DEPPAR!

Hur kunde det gå så fel?
Från glödhet till iskyla? Och detta på bara några dagar. MFF har radat upp segrar. Visat upp ett bländande spel. Förtjusat oss i publiken, både på borta-som hemmaplan.
I matchen mot HIF behövde egentligen 23 700 åskådare efter matchen fått hjälp av dr Phil. Det var en olidligt spännande kamp som gav oss andtäppa och hesa röster dagen efteråt på jobbet.
Så kom matchen mot Djurgården. Sorg och besvikelse efter förlusten med 1-0. Jag ger samtliga spelare i MFF rakt över disk underkänt. Jag trodde man skämtade med mig.
Precis allting var som bortsopat. Med ett expresstågs hastighet återvände MFF till samma märkliga lunk man praktiserat de senaste fyra åren.
Varför?
-Det kommer en dip, förr eller senare, säger Guillermo Molins till Expressen/KVP. Och så hotar han med att sticka sin kos för att han inte fick spela från start.
Stick då. Det blir i så fall en klubb i Danmark och så spelar du i Trelleborgs FF om två år.
Dip?
Jag köper inte några dippar. Är man inne i toppstriden om guldet duger det min själ inte med några dippar.
Jag har sett MFF kört med dippar år ut och år in. Något måste vara fel, när inte ens en sådan match som man gjorde mot HIF kan tända spelarna.
Nu är det IFK Göteborg som gäller. Jag vill inte se någon mer dip i år. Jag vill se rusig glädje, Barca-fotboll och jävlar anamma.
Vad var det den stadiga hockeybasen, Helga Berglund, sa en gång i tiden?
Jo, han skapade en klassiker med:
-Tjempa grabbar!
Åt helvete med alla dippar. Jag vill inte se några fler dippar som blir deppar.
Basta!

Suck!

Sverigedemokraterna in i riksdagen. Stryk med 1-0 borta mot Djurgårdens IF.
Det är tungt nu.

Det var då det: MFF rasade samman när stjärnorna stack

Bosse Larsson och Lasse Granström tar farväl i sin sista match hemma mot IFK Norrköping inför över 25 000 åskådare i juni 1966. Matchen slutade 2-2. Bosse Larsson gör det första målet efter ett smörpass från radarkompisen Lasse Granström. Kvitteringen slog Bosse in på straff.
Vårsäsongen färdigspelad. MFF låg två allsvenskan, två poäng efter Djurgårdens IF. För Bosse och Lasse väntade proffsäventyr i Västtyskland, Stuttgard respektive Karlsruhe.
För MFF skulle höstsäsongen med futtiga 6 poäng av 26 möjliga, bli en mardröm. Utan stjärnorna, Bosse Larsson och Lasse Granström, föll laget samman som ett korthus och slutade på nionde plats.
Missräkningarnas år, skriver Eric Persson i MFF:aren och ger sin egen förklaring till varför det gick åt pipan.
I stort sett går det ut på att man inte sett om sitt hus och räknade med det egna unga materialet. Innan säsongen började lyfta man upp nio spelare från juniorlaget som i vanlig ordning sopat banan med sina motståndare. Det skulle visa sig att endast Krister Malmberg får någorlunda godkänt.
Eric Persson skriver:
”De är för veka, för långsamma och utan den heta viljan till självhävdelse.”
Det är en besviken Eric Persson som summerar säsongen. Han tar också på sig ansvaret för att det gått fel. Redan i slutet av guldsäsongen 1965 kom signalerna om att Bosse Larsson och Lasse Granström kunde försvinna ut i Europa. Lägg till klippan Prawitz Öberg som gått till Gunnarstorp.
Det egna materialet höll alltså inte. Nu funderade Eric på att slå in på en annan väg och köpa in färdiga spelar med ett marknadspris på ca 80 000 kronor. En rejäl kursändring i MFF:s ärorika historia.
Efter en resa hit och dit, vet vi i numera att färdriktningen åter är en satsning på det egna materialet..
Malmö FF har i dag en avsevärt bättre ungdomsverksamhet än vad man hade förr i tiden. Om inte annat visade det sig mot HIF, då Rexhepi och Molins genast fyllde upp efter avstängda Larsson och Mehmeti.
I dag kan inte MFF drabbas av Bosse/Lasse-syndromet.
Tvärtom är det så att Djurgården får det jobbigt på måndag. Roland Nilsson har att laborera med en massa ungdomar som står och stampar i spiltan.
Eric Persson ler förnöjsamt i sin himmel.

Porta asen på livstid!

Jag såg det. Och tog bilderna. Lakanet med det fina tifot är på väg att brinna upp. Det rör sig om sekunder. Under lakanet står 6000 personer. Det kunde ha slutat fasanfullt. 6000 människor riskerade faktiskt att brinna upp.
Sydsvenskan skriver i dag om att en brandkatastrof inte var långt borta. Johan Nilsson på brandkåren i Malmö säger till tidningen, att bengalerna innehåller bundet syre och är osläckbart.
Hur elden släcktes på Stadion innan matchen mellan MFF-HIF, framgår tyvärr inte. Någon lyckades i vart fall i absolut sista sekunden släcka det som enligt Nilsson är osläckbart.
Jag kände av paniken när jag bevittnade det på plats. Nu är jag bara dyster till sinnet.
Vilka är idioterna?
MFF får inte spara något krut på att utreda och plocka fram syndarna. Det finns bara ett straff:
Porta asen från arenan på livstid.
Jag kan inte låta bli att tänka på 1965 när HIF-MFF möttes på Olympia. Jag och kusin Allan, stod på ena långsidan mitt bland alla helsingborgare. Det var hjärtlig stämning. Visst blev vi mobbade. Och mobbade tillbaka. Skratten klingade. Och tvärdog, för MFF öste in målen.
Slutsiffrorna skrevs med hela 10-1 till MFF. Fast då var vi helt ensamma. Vi stod på en tömd läktare och gottade oss. Allt eftersom målen trillade in, troppade helsingborgarna av med våra glåpord ringande i öronen.
Då rådde Sörgårdsidyll.
Och inte Bagdadstämning på läktarna.
Jag röstar på Sörgården.
I det fallet var det allt bättre förr.

Sydsvenskan om det som kunde blivit en brandkatastrof HÄR!