Mardrömmen på söndag. ( ni vet vad jag menar)

2-1 mot Änglarna.Gött!

Sydsvenskan om matchen HÄR!

Kom i tid. Publikrush till matchen mot IFK Göteborg

Den fina bilden har jag hämtat från MFF:s hemsida. En sak är då säker. Det blir samma publiktryck i dag som i Skånederbyt mot HIF. Det är bara en sak som gäller:
KOM I TID!
Matchstart kl 16.30.
Jag är där.
Givetvis.
Fattas bara annat.
Endast 40-graders feber kan stoppa mig. Om ens det.
Jag har 39,5 graders match hetta...
MFF:s hemsida om dagens publiktryck. Och mot Kalmar FF. Och mot Mjällby AIS. Hemma. Klicka HÄR!

Vi laddar upp med 15-1. Och rekordjubel i Milano över Zlatans MÅL!

På bilden ser vi det vackra Trollenäs slott. Här finns anor som sträcker sig rakt ner i medeltiden.
Även fotbollen hör tydligen hemma där, alltså i medeltiden.
I helgen förlorade nämligen Trollenäs IF mot Uppåkra i div 5 mellersta med hela 15-1. Jo, ni läste rätt. Denna traditionstyngda ort, historiskt sett, åkte rakt ner i slottets kyrka från medeltiden med storstryk: förlust hemma med 1-15.
Trollenäs IF ligger mycket riktigt sist i tabellen. På 21 matcher har man släppt in 94 mål. Även det duktigt jobbat fast åt andra hållet.
Hur kunde man då åka dit med 15-1 mot föga märkvärdiga Uppåkra?
Jag läser i Sydsvenskan att två spelare i laget råkade i luven på varandra och så fick båda rött kort. I andra halvlek när man låg under med 4-1 fick ytterligare en spelare i Trollenäs rött kört.
Sedan kom raset.
Jens Petersson i Uppåkra gjorde elva (!) assist, något av rekord.
Även klubbens hemsida har slocknat. Trollenäs IF är på dekis.
Jag tar med mig 15-1 till dagens match mot IFK Göteborg.
Det känns gött som man säger i Göteborg.
Heja "Di Blåe"!

På tal om mål. Zlatan nätade i går för Milan mot Genoa. Rekordreaktionen hittar du HÄR!

Inga fler DIPPAR som blir DEPPAR!

Hur kunde det gå så fel?
Från glödhet till iskyla? Och detta på bara några dagar. MFF har radat upp segrar. Visat upp ett bländande spel. Förtjusat oss i publiken, både på borta-som hemmaplan.
I matchen mot HIF behövde egentligen 23 700 åskådare efter matchen fått hjälp av dr Phil. Det var en olidligt spännande kamp som gav oss andtäppa och hesa röster dagen efteråt på jobbet.
Så kom matchen mot Djurgården. Sorg och besvikelse efter förlusten med 1-0. Jag ger samtliga spelare i MFF rakt över disk underkänt. Jag trodde man skämtade med mig.
Precis allting var som bortsopat. Med ett expresstågs hastighet återvände MFF till samma märkliga lunk man praktiserat de senaste fyra åren.
Varför?
-Det kommer en dip, förr eller senare, säger Guillermo Molins till Expressen/KVP. Och så hotar han med att sticka sin kos för att han inte fick spela från start.
Stick då. Det blir i så fall en klubb i Danmark och så spelar du i Trelleborgs FF om två år.
Dip?
Jag köper inte några dippar. Är man inne i toppstriden om guldet duger det min själ inte med några dippar.
Jag har sett MFF kört med dippar år ut och år in. Något måste vara fel, när inte ens en sådan match som man gjorde mot HIF kan tända spelarna.
Nu är det IFK Göteborg som gäller. Jag vill inte se någon mer dip i år. Jag vill se rusig glädje, Barca-fotboll och jävlar anamma.
Vad var det den stadiga hockeybasen, Helga Berglund, sa en gång i tiden?
Jo, han skapade en klassiker med:
-Tjempa grabbar!
Åt helvete med alla dippar. Jag vill inte se några fler dippar som blir deppar.
Basta!

Suck!

Sverigedemokraterna in i riksdagen. Stryk med 1-0 borta mot Djurgårdens IF.
Det är tungt nu.

Det var då det: MFF rasade samman när stjärnorna stack

Bosse Larsson och Lasse Granström tar farväl i sin sista match hemma mot IFK Norrköping inför över 25 000 åskådare i juni 1966. Matchen slutade 2-2. Bosse Larsson gör det första målet efter ett smörpass från radarkompisen Lasse Granström. Kvitteringen slog Bosse in på straff.
Vårsäsongen färdigspelad. MFF låg två allsvenskan, två poäng efter Djurgårdens IF. För Bosse och Lasse väntade proffsäventyr i Västtyskland, Stuttgard respektive Karlsruhe.
För MFF skulle höstsäsongen med futtiga 6 poäng av 26 möjliga, bli en mardröm. Utan stjärnorna, Bosse Larsson och Lasse Granström, föll laget samman som ett korthus och slutade på nionde plats.
Missräkningarnas år, skriver Eric Persson i MFF:aren och ger sin egen förklaring till varför det gick åt pipan.
I stort sett går det ut på att man inte sett om sitt hus och räknade med det egna unga materialet. Innan säsongen började lyfta man upp nio spelare från juniorlaget som i vanlig ordning sopat banan med sina motståndare. Det skulle visa sig att endast Krister Malmberg får någorlunda godkänt.
Eric Persson skriver:
”De är för veka, för långsamma och utan den heta viljan till självhävdelse.”
Det är en besviken Eric Persson som summerar säsongen. Han tar också på sig ansvaret för att det gått fel. Redan i slutet av guldsäsongen 1965 kom signalerna om att Bosse Larsson och Lasse Granström kunde försvinna ut i Europa. Lägg till klippan Prawitz Öberg som gått till Gunnarstorp.
Det egna materialet höll alltså inte. Nu funderade Eric på att slå in på en annan väg och köpa in färdiga spelar med ett marknadspris på ca 80 000 kronor. En rejäl kursändring i MFF:s ärorika historia.
Efter en resa hit och dit, vet vi i numera att färdriktningen åter är en satsning på det egna materialet..
Malmö FF har i dag en avsevärt bättre ungdomsverksamhet än vad man hade förr i tiden. Om inte annat visade det sig mot HIF, då Rexhepi och Molins genast fyllde upp efter avstängda Larsson och Mehmeti.
I dag kan inte MFF drabbas av Bosse/Lasse-syndromet.
Tvärtom är det så att Djurgården får det jobbigt på måndag. Roland Nilsson har att laborera med en massa ungdomar som står och stampar i spiltan.
Eric Persson ler förnöjsamt i sin himmel.

Porta asen på livstid!

Jag såg det. Och tog bilderna. Lakanet med det fina tifot är på väg att brinna upp. Det rör sig om sekunder. Under lakanet står 6000 personer. Det kunde ha slutat fasanfullt. 6000 människor riskerade faktiskt att brinna upp.
Sydsvenskan skriver i dag om att en brandkatastrof inte var långt borta. Johan Nilsson på brandkåren i Malmö säger till tidningen, att bengalerna innehåller bundet syre och är osläckbart.
Hur elden släcktes på Stadion innan matchen mellan MFF-HIF, framgår tyvärr inte. Någon lyckades i vart fall i absolut sista sekunden släcka det som enligt Nilsson är osläckbart.
Jag kände av paniken när jag bevittnade det på plats. Nu är jag bara dyster till sinnet.
Vilka är idioterna?
MFF får inte spara något krut på att utreda och plocka fram syndarna. Det finns bara ett straff:
Porta asen från arenan på livstid.
Jag kan inte låta bli att tänka på 1965 när HIF-MFF möttes på Olympia. Jag och kusin Allan, stod på ena långsidan mitt bland alla helsingborgare. Det var hjärtlig stämning. Visst blev vi mobbade. Och mobbade tillbaka. Skratten klingade. Och tvärdog, för MFF öste in målen.
Slutsiffrorna skrevs med hela 10-1 till MFF. Fast då var vi helt ensamma. Vi stod på en tömd läktare och gottade oss. Allt eftersom målen trillade in, troppade helsingborgarna av med våra glåpord ringande i öronen.
Då rådde Sörgårdsidyll.
Och inte Bagdadstämning på läktarna.
Jag röstar på Sörgården.
I det fallet var det allt bättre förr.

Sydsvenskan om det som kunde blivit en brandkatastrof HÄR!

Guldläge för Bragdlaget!

Bragdlaget!
Och då menar jag själva laget och spelare nr 13.
Supportrarna.
Maken till tifo har sällan skådats.
Maken till tryck på en fotbollsarena har då i alla fall inte jag upplevt.
Maken till laginsats har jag inte sett sedan Krister Kristenssons tid.
MFF slår HIF med 2-0. Hjälte hela veckan ut blir Dardan Rexhepi. Först gör han kliniskt rent 1-0 i första halvlek och som lök på laxen serverar han Wilton en smörboll på övertid i andra halvlek.
Wilton Figueiredo lossar stora kanonen. Målvakten i HIF, Pär Hansson, känner av vindraget och spiken i kistan, 2-0 i detta makalösa skånska derby på Swedbank Stadion inför 23743 galna åskådare (publikrekord).
Fast det bästa av allt. Den här segern i den allsvenska seriefinalen är en LAGSEGER.
Både på plan och läktaren.
Det finns många i MFF som får mig att mumma av belåtenhet. Kom ihåg en sak. HIF var inte alls dåliga utan bjöd upp till en stenhårt kamp.
Grejen var den att man ägde ingen Daniel Andersson, ingen Ricardinho, ingen Wilton, Ingen Pekalski, ingen Molins och ingen Rexhepi.
MFF:s Daniel Andersson avväpnade Gerndt, HIF:s kulspruta. Han förvandlades till menlöst knallpulver.
Kamp, är ordet.
Och så spelare nr 13. Supportrarna som hyllade 1970-talets MFF med Bosse Larsson, Staffan Tapper osv och Krister Kristensson.
Det var Krister Kristenssons stenhårda lir över den här segermatchen.
Fast ta det nu lugnt.
Det återstår sju omgångar i allsvenskan. Först när MFF möter Mjällby hemma den 7 november, får vi svaret.
Blir det guld i år?
Ja, jag tror det.
Sydsvenskan och matchen HÄR!
Två unika fotbollsbilder från det heta derbyt HÄR!
Skadeläget Sydsvenskan HÄR!

MAAALMÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖööööööeee.....

Och så laddar vi med detta fantastiska klipp från YouTube:


Bara blått...

Nedrustning: HIF:s kulspruta måste avväpnas

I Sydsvenskan skriver Max Wiman:
”Derbyt mellan MFF och HIF att avgöras i mittens rike. Det blir en extrem fajt mellan Marcus Lantz och Ardian Gashi på den ena sidan och Figueiredo och Pekalski på den andra”.
Max Wiman glömmer helt bort kulsprutan Alexander Gerndt, succéförvärvet från Gefle. Han måste plockas bort om MFF ska vinna denna högintressanta seriefinal på onsdag inför ett fullsatt Stadion.
MFF kommer som jag ser det, att ställas inför tre stora problem mot HIF:
dels som Wiman skriver mittfältet. Fast här ser jag fördel MFF. Jag vill inte byta ut vare sig Figueiredo eller Pekalski mot Lantz eller Gashi.
dels hur ska man avväpna Gerndt? Mot Åtvid sviktade Fernandez betänkligt, inblandad i de tre målen ÅFF gjorde. Ricardinho var mer än lovligt usel. Varför?
Det duger inte mot HIF. Daniel Andersson kommer att få göra ett hästjobb. Men vem klarar av att plugga igen Gerndt vapen? Fördel HIF.
dels MFF:s anfall i övrigt. Wimans förslag är att Molins och Rexhepi ska ersätta avstängda Larsson och Mehmeti. Det tycker inte jag. Mitt förslag är att flytta in Hamad. Teknik och snabbhet som påminner om Larssons. Hamads plats tar Molins. Rexhepi, 18 år, känns också mer rätt än Alex Nilsson, 17 år.
Fast Roland Nilsson har fler problem att brottas med. Mysteriet Aubynn som är en lysande fotbollspelare, men som startspelare ALLTID blir osynlig ju längre matcherna lider. Varför. VARFÖR?
Jimmy Durmaz tycker jag har tappat stinget. Jag saknar rappet i steget. Varför? VARFÖR?
Miljan Mutavdzic platsar inte ens på bänken. Han borde ha lånats ut till Rosengård, så han hittade sig själv i en stillsammare miljö.
Vinzents bristning i vänstra lårets baksida, håller han borta. Marcus Halsti in? Nej, Elanga bör spela mot HIF på den platsen. Fast jag undrar om Roland Nilsson vågar ge sig på ett magstarkt men intressant grepp:
Elanga in på Fernandez plats.
Om målisen Johan Dahlin ser till att klistra Gerndts frisparkskulor, kan kan Josef Elanga nedrusta Alexander Gerndt övrig arsenal? Jag har genom åren kunnat konstatera att Elanga har en gedigen utrustning med ”smutsiga tricks”. Det kan kosta ett rött kort i slutet av matchen, men det gör inget för Rexhepi har då redan skjutit HIF sönder och samman...

Sydsvenskan om skadeläget i MFF HÄR!
Och tidningens intervju med Roland Nilsson HÄR!

Jag fick rätt om Åtvidaberg FF

Olyckan Yago Fernàndez.
Han blev bara för mycket.
Daniel Larsson och Agon Mehmeti. Avstängda mot HIF. Himlen är oskyldigt blå som Ted Gärdestad sjunger.
Ursäkta mig. Jag orkar just nu inte mer.
Jag letar huvudvärkspiller åt Roland Nilsson. Och åt mig själv.
God Natt!

Inför matchen mot Åtvid: ”Jag blir vikinggrå av oro”

Jag kommer alltid att förknippa Åtvidabergs FF med skrivmaskiner. Dessa rasslande monster från forntiden. Sigvard Bernadotte gjorde formgivningen, färgen kallade han vikinggrå.
Jag minns att det var alltid ett bök när man skulle byta färgband, halva svart och den andra halvan röd. Jag gjorde alltid fel och blev både röd och svart på fingertopparna.
På den tiden det begav sig jobbade de flesta lirarna i Åtvid på Facit. Det blev guld och gröna skogar och maskinen slöks av den japanska teknikmarknaden. Det blev rutschkana ner i tabellerna för brukslaget. Jag trodde aldrig att de skulle komma tillbaka.
På lördag ska de sätta krokben för MFF.
Jo, jag är nervös. Det är just den här typen av matcher som kan lämna en bitter eftersmak. Jag är faktiskt mer nervös för den här matchen än inför matchen mot HIF den 15 september hemma på Stadion. Livet kan faktiskt bli vikinggrå redan på lördag kväll.
Tycker du jag är pessimistisk?
Du är helt rätt. Jag vågar inte ens tippa lördagens drabbning på Kopparvallen.
Visst, MFF har sedan uppehållet i allsvenskan gått som en fulländad teknisk maskin. Och det är just det som gör mig så orolig.
Jag vet av erfarenhet att alla lag som är inne i ett sådant stim, för eller senare, gör en plattmatch.
Jag blir vikinggrå av oro och tager mig en cigarr för lugna ner mina franska nerver.

GULD-klippet!

Gissa vem som höll sig framme och kapade åt sig de två sista sittplatsbiljetterna mellan Sverige-San Marino?
-HE-HE, just det. Helt rätt.
Jag fick langa upp närmare en tusenlapp för gobitarna.
Så här gick det till.
Jag tog en tur till MFF:s supporterbutik som ligger inne i själva Swedbank Stadion. Mitt uppdrag var att handla en gympapåse till barnbarnet.
När jag så står framme vid kassan och ska betala, ligger det på disken till vänster två biljetter till EM-kvalmatchen.
-Är det, undrade jag.
-Ja, det är det. De enda biljetterna som är kvar till matchen, i vart fall till sittplats, fick jag till svar.
Jag slog till.
Annars hade jag tänkt följa matchen på TV. Jag menar, San Marino? Vem bryr sig. Läget ändrades något när Zlatan kungjorde sitt deltagande, men nej och så blev det ja.
Efter matchen mot Ungern. Och gårdagens träning inför 6000 malmöbor, blev mina två biljetter plötsligt ett GULD-klipp.
Jag skiter i San Marino.
Det är hela världens, men främst MFF:s, Zlatan Ibrahimovic, jag har betalat närmare en tusenlapp för att få se i sin premiärmatch på fina Stadion.
Jag köpte lapp-på-luckan.
Kul det också.


Sydsvenskan om presskonferensen med Zlatan. HÄR!

Vad är nu detta då?
Ja, det kan man verkligen undra.
Du får förklaringen om du klickar HÄR!

-Underbart, sa Erik Hamrén i TV efter Sverige slagit Ungern med 2-0

Sydsvenskan om matchen HÄR!

Bragden ingen minns: När Sverige slog Ungern med 7-2!

Titta noga på den här gulnande bilden. Det är den enda bilden från matchen Ungern-Sverige den 7 november 1943 som spelades i Budapest på Ferencvaros Stadion. Det mest märkliga är att de svenska spelarna släpptes ut från Sverige. Europa stod i brand. De unga spelarna åkte rakt in i det blodigaste världskrig världen skådat.
Laget delades upp i två olika grupper. Bara tågresan blev till ett skakande äventyr. Och så klagar dagens svenska spelare och ledare i dag över, när de lottas mot tex ett lag i gamla öststaterna.
Jag satt och bläddrade i Rekordmagasinet från 1963, när ett reportage om den märkliga matchen plötsligt poppade upp. Jag läste och förundrades.
Sverige var nederlagstippade men ledde redan i halvlek med 5-0.
Slutsiffrorna skrevs till hela 7-2!
Den här matchen räknades i årtionde som en av de största bragdmatcherna som ett svenskt landslag spelat.
I dag minns ingen matchen. De som var med och kunde berättat är döda.
I dag har bragden drunknat i minnenas kammare. Trist men sant.
Jo, det fanns en MFF:are med på planen, nämligen Stellan Nilsson.
Kan vi få en repris i EM-kvalet?
Jag nöjer mig med 6-2...Zlatan sätter fyra och Toivonen två...