Den blåa urkraften

Man måste ha sett LÅREN med egna ögon för att riktigt förstå vad det handlar om.
Alltså Roy Anderssons lår. Stolpar. Muskelvävnad. Rena rama Belgien Blue.
Roy Anderssons skott. Tjocka Berta. Tyskarnas superkanon från första världskriget. Krossade allt i sin väg.
På den tiden det begav sig och det vankades frispark, skrek vi oss hesa:
-ROY, ROY, ROY!
Belgien Blue steg fram. Tjocka Berta gjorde resten. Roy Andersson, urkraften, avlossade kanonen, rassel, rassel...
Roy Andersson debuterade i MFF den 26 februari 1968. Det var en träningsmatch mot Malmö BI (vinst 3-1) på Sorgenfri Idrottsplats. Grusplan. Vintrigt underlag.
MFF:s tränare Antonio Duràn sa efter debuten:
-Det är en spelare som vi kommer att få mycket glädje av.
Tänk så rätt denna mycket framgångsrika tränare skulle få.
Det blev 623 matcher för MFF innan Roy Andersson gick hem och såg till sitt arvegods:
sönerna Patrik och Daniel Andersson.
Om de berömda sönerna har det skrivits spaltmil. Vi vet och kan allt. Båda saknade och saknar emellertid en sak, nämligen Belgien Blue och Tjocka Berta.
Sonen Patrik hade emellertid en egenskap som Roy inte hade: fältherre, blicken, Napoléon Bonaparte.
Mot Örebros SK hemma nu senaste, visade sonen Daniel i sin nya roll som mittlås, att även han har BLICKEN, Napolén Bonaparte.
Jag så den tydligt.
Darra Gefle IF!

OBS!
Ändrad matchtid mot Gefle. Matchen startar kl. 13.30. Tänk också på att natten till söndag ställer vi om till sommartid. För övrigt är det Palmsöndagen.

Tobias Christoffersson med påskgodis inför matchen mot Gefle HÄR!