Vaknade tidigt i morse. Hade en underbar dröm. MFF kopplade loss Elfsborg från guldstriden med att vinna med otroliga 5-0.Vänder mig till höger i sängen. Lyssnar till hustruns lätta andning.
Ligger stilla som träffad av fem kulor från en Glock-pistol. Jag kan käka upp varje kula som kommer farande. Förstår att det är något som inte stämmer med drömmen.
Går ut i badrummet. Borstar gaddarna. Borstar bort krutsmaken. Smaken av Larsson och Ofere sitter, tack och lov, kvar.
Tar mig ut i köket. Sätter på kaffet. Och TV:n. Lagom till sporten.
Jag ser målrepriserna. Det är alltså ingen dröm. Verkligheten. Skrattar. Gott. Länge. Yr.
Lunch.
Tar mig ner till den omåttligt populära Fiskboden i Lomma. Köper två sillamackor. Modell 5-0.
Hustrun och jag smörjer kråset. Sköljer oss med öl och murarlikören renat. Tänker på vännen Leif Georg med kära hustrun som spolade matchen.
-Orkar inte mer. Måndag. Trött, lyder hans förklaring.
Leif Georg och jag har sett MFF sedan fan var lös, gubbar som vi är. Han lägger ner. Första gången på över 50 år.
Jag tar en ny tugga på sillen. Häller i mig en ännu en sup murarlikör. Det stoppar tårflödet.
Leif Georg missade den bästa MFF-matchen på år och dag.
Trött?
Rött kort, säger jag och hela svenska domarkåren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar