torsdag 27 augusti 2009
Storfrämmande i Täppan!
Pelle Svensson är MFF:s första VD någonsin. Tidigare har klubben genom alla tider haft en stark allt-i-allo, en agenda som Eric Persson satte.
Därför har man för framtiden anställt ett nytt bultande blått hjärta som är lika rött som Eric Perssons hjärta var, fast det nu var blått.
Hänger ni med?
Pelle Svensson handplockades från det privata näringslivet. Han är van vid att flyga både i det blå som Europachef för SAS och under jorden som VD för Connex, tunnelbanan i Stockholm. Just nu flyger hans MFF inte alls. Hela skiten har fastnat i hangaren.
-Ja, det är tungt, erkänner han efter vi slagit oss ner i Täppan hemma hos mig.
Pelle Svensson varken tränar (Roland Nilsson), köper spelare (Hasse Borg) utan han är ansvarig inför styrelsen med Bengt Madsen i spetsen.
Det är en minst lika svår uppgift som Wilton har med sina tusen skott att träffa målramen.
Pelle är mest ansvarig för helheten, själva laget utanför planen. Hela ruljangsen måste fungera, så enkelt är det.
-I dag är vi alldeles för många som uttalar oss i media. Där måste vi bli bättre, säger han.
I sin tidigare näring hade han rutet till för länge sedan. I sportens värld fungerar det inte så. Där vill många vara ensam tupp i hönsgården. På ett ungefär tusen röster.
Ett annat problem är media.
-Det är stor skillnad mot min tidigare erfarenhet. Sportjournalister skriver och tycker i stort sett vad man vill, så fungerar inte ekonomijournalistiken, säger han vidare och fortsätter:
-Ofta är det väldigt ogrundade spekulationer som skadar våra medarbetare, ja, rena rama påhitten. Hasse Borg, tex, har mått dåligt av alla påhopp utan att det funnits fog för det. Den typen av journalistik gillar jag inte.
Jag försöker förklara sportjournalistikens irrgångar. Jag vet vad jag talar om, för jag har själv jobbat med de stora sportprofilerna i sportjournalistikens värld. Det är inte lätt.
Vi tar en slurk kaffe. Det syns att Pelle Svensson kopplar av i Täppan. Vi pratar om mycket, vänder och vrider på hela Malmö FF och livet i övrigt.
Förlåt, men Pelle Svensson är en jävligt trevlig karl med ett riktigt MFF-hjärta.
Av sin dyrbara tid, har han-förstår jag-avsatt drygt en timme. Nu ramlar tiden iväg mot två timmar.
Då slår jag till.
Fram kommer lite dyrgripar jag har i mina gömmen, MFF:aren från 1929 till 1955.
Pelle bläddrar och tittar på mig:
-Något liknande har jag då aldrig sett, såååååå vackert.
Calle...
Jag vinner på teknisk knock out.
FOTNOT: Vi lär återkomma.
PELLE SVENSSON TRANSPLANTERAD!
Läs mer HÄR!
http://callerockback.blogspot.com
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar