Jag känner inte igen min gamla klubb. För första gången på mannaminne har MFF inför en ny säsong inget nytt att presentera. Värvningsboxen är tom som en tömd åltina.
Mig veterligt finns det bara en spelare som är på väg in, nämligen David Durmaz. Och det gör ingen människa glad.
Om vi använder klockan som exempel, så sparkades klubbens sportchef, Hasse Borg, halv sex. Fast han är fortfarande kvar som sparkad sportchef. Heller är han inte?
Fattar ni logiken?
Tio i tolv läckte framtidsgruppens, vad nu detta är för sammanslutning, planer ut. Herr ordförande Bengt Madsen ska bytas ut. En samling namnkunnigt styrelsefolk med Krister Kristensson i spetsen verkar också klockan klämta för.
Fem i tolv visar man upp inga nyförvärv. Detta samtidigt som det surrar av rykten angående Molins, Ofere, Larsson och Ricardinho-en fyrklöver med stjärnstatus.
Ska dessa ersättas med spelare från pojklaget?
Fem över tolv meddelar så tränaren Roland Nilsson att hans assisterande tränare, Hans Gren, som verkar vara den riktiga tränaren, får sparken.
Tro inte annat än att Roland Nilsson fått order av "någon" att sparka sin parhäst:
dels ser det bättre ut om han står för yxhugget själv.
dels ger det status inför spelartruppen.
Mitt i allt detta säger så Daniel Andersson, angående jobbet som sportchef i samband med årets första träning.
-Det skulle jag kunna sköta, för det händer inget ändå.
Ja, så poppar VD:n Pelles Svensson upp och smular sönder den nya rollen som manager.
-Det är bättre att vi har en sportchef, säger han tio minuter över tolv, när det redan skulle funnits en efterträdare till Hasse Borg som ny sportchef i MFF. Fast egentligen finns det en sådan kvar i klubben, nämligen klubbhjärtat Hasse Borg. Kanske han inte är kvar ändå? Heller...?
Det här håller på och utvecklar sig till en rysare skriven av skräckmästaren Stephen King.
Jag hänger inte med längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar