Var Zlatan på matchen i går? Jag vet inte, men har mina misstankar.
Efter matchen passerar jag ingången till VIP Entré 23 vid bokstaven C. Precis då kommer en stor svart bil med tonade rutor sakta rullande från VIP Entré 23 bokstaven C.
Min tankar kretsar genast kring vilken superkändis är nu det här då. Det är minsann inte vem som helst som hämtas i ett slagskepp i röran av människor efter en match. Dessutom direkt från själva VIP ingången.
Jag fick flytta mig i sidled för inte bli påkörd av bilen. När den passerar förbi lutar jag mig fram och försöker få en skymt av passagerarna. Jag möter blicken från en mörkhårig skönhet i framsätet. Ögonblicket är kort. Jag hinner inte uppfatta något mer.
I dag läser jag i Expressen/KVP att Zlatan var i Malmö i går. Tidningen skriver:
"En timme innan matchstart packade Zlatan Ibrahimovic varor på Ica Maxi i Malmö."
Då slår det mig. Det finns endast en person i världen som får den nobla behandling och plockas upp med ett slagskepp-visserligen modell mindre, men ändå-efter en MFF-match i Malmö.
Det är Zlatan!
Eller?
Någon som vet?
Hör i så fall av er till mig.
Kolla in bilden här ovanför. Det är Brasiliens legendariska landslag som slog Sverige med 5-2 i den berömda VM-finalen på Råsunda 1958. Jag såg givetvis matchen.
Efter den matchen fick brassefotbollen en magisk klang. Spelarna som Pelé, Didi och Garrincha mfl sågs som övermänniskor på en fotbollsplan.
1963 debuterade Bosse Larsson i MFF. Det var i en vänskapsmatch mot dåvarande storklubben Botafago från Brasilien på Malmö Stadion.
Malmö FF tog sensationellt ledningen med 1-0. Gissa vem som gjorde målet? Rätt. Bosse Larsson. Att det sedan blev storstryk mot bollkonstnärerna är en annan sak. Det glömmer vi i dag.
Jag har nämligen sett brassefotboll på Malmös Nya Stadion när MFF slog Djurgården med 2-1.
Labinot Harbuzi ger MFF ledningen. Han påminner om Didi i sin mjukhet. Dragningarna är Guld.
I andra halvlek bjuder han på högsta märke brassefotboll modell 1958. Hela Djurgårdens försvar springer ut och köper korv och Labbe har otur, skottet tar i stolpen.
Om den bollen gått i mål, hade det varit det vackraste jag någonsin sett en MFF-spelare göra. Jag har ändå sett MFF sedan 1955.
Wilton Figueiredo gör behärskat segermålet 2-1. Även han har en mjukhet i sitt agerande som får en att sucka av glädje.
Wilton är en förbättrad kopia av brassen Vava som 1958 smällde in några bollar bakom Kalle Svensson.
Nu till en riktig godisbit, Ricardinho. Här, mina vänner, har vi något riktigt stort på gång. Han är en modernare spelare än brasse backarna 1958, Nilton-och Djalma Santos. Hans mjukhet är samba i engelska parken.
Gabriel gör en stormatch och kommer allt mer. Här har vi brassarnas innerback, Bellini, från 1958.
På näthinnan fastnar trots allt. MFF:s Didi, Labinot Harbuzi. Han är ljuvligt att skåda för ett blått öga-en skånsk brasse!
SUCK! Jag tror jag tar en rom och cola...
OBS! Här hittar du mera samba GODIS!
Se MFF-TV efter matchen HÄR!
Tobias Christoffersson tar pulsen efter matchen. Klicka HÄR!
Och hans matchreferat kan du läsa HÄR!
Ladda med Tobias Christoffersson. Läs hans månadsintervju med MFF-tränarna Roland Nilsson och Hans Gren. Klicka HÄR!Vid matchstart 14:30 i dag. Följ matchen Malmö FF-Djurgårdens IF, minut för minut, med hjälp av Sydsvenskan. KLICKA HÄR!
På söndag är det tid för mina franska nerver att komma i dallring igen. Då kommer nämligen Djurgårdens IF på besök.
Vi taggar ner från HIF matchen, med att kika in i MFF:s matchprogram från 1992. Den 17 maj mötte man Djurgårdens IF inför futtiga 4008 åskådare på Malmö Stadion.
Det var det året som Djurgårdens tränare Andrée Jeglertz, debuterade som försvarare i MFF. Han var en mycket talangfull yngling på 20 år med en stor aptit på fotbollslivet.
Jag vet, för jag känner hans föräldrar, pappa Rune och mamma Eva, mycket väl. Vart sonen fick sina talanger från vet jag inte. Pappa Rune kunde knappt göra två på foten. Däremot var Rune en rackare på musik och introducerade The Rolling Stones för mig i oktober 1964.
Djurgårdens tränare ser du på bilden av programmet, där han sitter längst ner till höger.
Så här presenterades Andrée Jeglertz inne i programmet:
I mitten av programmet låg alltid laguppställningen. På den tiden fick den lilla publik som kom på matcherna klart besked om startuppställningen. I dag häller man hela spelartruppen över oss, rörigt.
Lagen såg ut så här:
Vi hittar några intressanta namn. Förutom Djurgården tränare, Andrée Jeglertz, så finner vi Patrik B Andersson (B stod för Bjärred) och i Djurgården Jens Fjellström, sedermera i MFF under många år. Dagens förbundskapten Roland Andersson var assisterande tränare åt Bob Houghton.
Dåtidens program fick man köpa på plats för 10 kronor. Innehållet bestod till 90 procent av annonser. Dagens program som vi får med Sydsvenskan är oändligt mycket lödigare. Det går inte ens att jämföra.
Däremot var papperkvalitén 1992 överlägset mycket bättre. Det var glansigt och trevligt att ta på. Numera känns produkten väldigt sladdrig och så blir man fylkig om fingertopparna.
Matchen då?
Ja, den slutade 1-1 efter mål av Peter Jönsson för MFF. Det enda jag minns av matchen är att Andrées pappa Rune smög omkring, orolig över sonen nere på planen.
Pappa Rune är minst lika orolig på söndag, för Djurgården är en maskin som hackar.
Vem vill att ens barn ska bli arbetslös?
It’s All Over Now, hette låten med The Rolling Stones som Rune lirade för mig...
Tobias Christoffersson lyssnar av. KLICKA HÄR!Läs också Tobias referat från matchen. HÄR!
På Swedbank Stadion är min plats på rad 3 sektion F. Det är en toppenplats som jag betalat 3900 kronor för. Det är min stol hela säsongen.
Jag har nu sett samtliga hemmamatcher MFF spelat i årets allsvenska.
På Malmö Stadion har jag sett hundratals matcher sedan 1958. De senaste åtta åren satt jag på rad 21 sektion F, alltså nära vår himmelske Fader.
På detta avstånd blev spelarna till små leksaksfigurer. Vid vissa situationer behövdes t o m en kikare. Någon överblick existerade inte. Det taktiska mönstret blev på det avståndet ofta till en soppa.
På den nya Stadion är situationen förbättrad lika tydligt som när natt blir till dag. Jag får från min plats ett fantastiskt perspektiv på själva matchförloppet.
Jag SER spelmönstret. I matchen mot Gefle IF i första halvlek SÅG jag plötsligt vad tränarparet Nilsson/Gren vill med MFF. Jag blev mycket glad över min upptäckt.
Roland Nilsson blev en av Sveriges genom tiderna mest rutinerade spelare på internationell nivå. Sina kunskaper vad som krävs tog han med sig i sin roll som tränare. Han, om någon, vet vad som krävs.
Svensk fotboll har i alla tider handlat om kraftfotboll.
-Bara skyffla i väg lädret, så ordnar det sig, verkar man ha tänkt.
På internationell nivå leder detta inte till några framgångar.
I Danmark agerar man helt annorlunda. Man tänker och spelar Roland Nilsson-fotboll.
Resultatet givet: de danska lagen är betydligt mer framgångsrika i de internationella cuperna.
Roland Nilssons filosofi är att man ska SPELA sig ur svåra situationer, inte minst i backlinjen. Många kallar det lite förnedrande att rulla boll. Fel, det är en konst att elegant kunna rulla boll.
Mot Gefle i första halvlek såg jag tydligt hur skickligt MFF-spelarna flera gånger SPELADE sig ur svåra situationer. Det krävs tekniska spelare för klara av detta. Det har MFF. Med lite tur hade man lett med 3-0 i halvlek.
När Roland Nilsson försökte sjösätta sitt tänk under sin första säsong förra året, gick det inte alls. Spelarna var helt fördärvade av Sören Åkebys tjong fotboll och styrkepass mera lämpade för grobianer. Glöm inte att människan t o m förbjöd bollar under långa perioder av sina träningspass.
Varför slocknade då MFF i andra halvlek mot Gefle? Jo, när målen uteblev i första halvlek blev spelarna osäkra.
Det behövs inte mycket för att tappa självförtroendet. De flesta är faktiskt väldigt unga människor. Alla vi som gapar och skriker bör tänka på det.
MFF:s tränarpar är inne på en spännande linje. En dag kommer det att lossna, kanske inte mot HIF men mot Djurgården hemma den 10 maj. Fast det får lossna redan på måndag. Jag håller tummarna för Roland Nilssons magiska nummer.
Calle Rockbäck
HIF-MFF-läs Tobias HÄR!
